Ethernet TCP/IP

Ethernet är en samling standardiserade metoder för att anordna datorkommunikation via kabel med hög hastighet mellan datorer primärt i ett lokalt datornätverk, oftast inom samma fastighet, och är ursprungligen konstruerat av Xerox Corporation år 1976. Ganska snabbt kom Digital Equipment och Intel med i arbetet, och denna trio av företag som framförde Ethernet förkortades DIX.

Ethernet standardiseras av IEEE. Standarderna i familjen IEEE 802.3 anger signalering över olika media, det vill säga någon form av koppar- eller fiberkabel. Utöver IEEE 802.3 finns även en standard för logisk länkkontroll LLC (standardiserad i IEEE 802.2), som specificerar flödeskontroll, adressering via MAC-adresser och inkapsling.
Denna standard garanterar ett enhetligt beteende för alla Ethernetvarianter i förhållande till överliggande nätverkslager. Standarden IEEE 802.2 används också bland annat av Token Ring (IEEE 802.5).
Ethernet använde under 1980-talet främst basband i koaxialkabel som medium och hade en överföringshastighet av 10 Mbit/s.

Den vanligaste typen av kabel är numera partvinnad kabel med 8P8C-kontakter även kallat "RJ-45" i folkmun. Nodavståndet är maximalt 100 meter.
Den används bland annat i följande versioner av Ethernet:
- 10BaseT/802.3i: 10 Mbps.
- 100BaseTX/802.3u: 100 Mbps, Fast Ethernet. Kategori 5e kabel.
- 1000BaseT/802.3ab: 1Gbps. Kategori 6 kabel rekommenderas.
- 10GBaseT/802.3an: 10 Gbps.

Ethernet kan också implementeras över fiberoptik, i hastigheter från 10 Mbps till 100 Gbps (endast experimentell status 2007). Fiberoptisk kabel tillåter nodavstånd mellan 500 meter och 100 km, beroende på typ.